torsdag 14 februari 2013

Victoria och gaygalan


Skulle för omväxlings skull försöka skriva ett någorlunda kort inlägg. Det lyckades inte.
Inledningsvis är det bara att gratulera Jonas Gardell till den fina utmärkelse han fick i förra veckan. Han var väl värd den. Tyvärr hamnade han i skymundan eftersom en annan person fick all uppmärksamhet. Tyvärr blir det så även i denna lilla text.

För det första – jag förstår verkligen inte vad det är som är så märkvärdigt med att Victoria delar ut ett pris på gaygalan. I vårt land är statschefens uppgift att dela ut priser, klippa band och stå för andra rent ceremoniella sysslor. Det är det vi betalar kungahuset (ganska rejält också) för att göra. Om några dagar ska kungen och drottningen dela ut Svensk Mjölks guldmedalj till ett antal mjölkbönder. Alldeles oavsett om kungen till vardags gillar mjölk eller inte är det en del av hans jobb och ingen tycker att det är något att debattera i media. Victoria gör alltså också sitt jobb – om man ser det ur en viss synvinkel och vad man än tycker om monarkin som system. 

För det andra – att hon delar ut pris till ”årets homo” borde inte vara särskilt konstigt eller sensationellt det heller. Man ska väl kunna förvänta sig att statschefen och dennes närmaste, t ex ställföreträdande statschef, har samma värderingar som en majoritet av svenska folket. Vi har via lagstiftning bestämt att HBT-personer ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället som heterosexuella medborgare. Diskriminering är inte tillåten. Med andra ord borde kronprinsessans närvaro och prisutdelande vara en självklarhet om nu arrangören vill ha det så. Det faktum att Victorias deltagande på galan och hennes uttalande av ordet ”homo” får mer uppmärksamhet än Jonas Gardell som fick priset, är väl ett tecken på att något är sjukt med det statsskick vi har. Det ska väl inte vara "fantastiskt" om kungahuset tycker som de flesta andra?

För det tredje – om man ser det ur en annan synvinkel så begår hon ett gravt tjänstefel när hon deltar på galan. Enligt successionsordningen, som är en grundlag, ska homosexuella (och en rad andra grupper) fördömas av statschefen. Den augsburgska bekännelsen är tydlig på den punkten, och att statschefen ska leva, verka och tro i enlighet med denna bekännelse är lika tydligt enligt denna grundlag. Monarken kan alltså inte vara för ett mångkulturellt samhälle och inte heller tolerera exempelvis homosexuella. Att vara det innebär att monarken eller tronföljaren måste lämna sin plats. Allt enligt vår grundlag. 

Min personliga åsikt när det gäller grundlagarna är att de omöjligen kan vara förhandlingsbara så länge de gäller, eftersom de är till för att säkra vår demokrati. Det ska inte vara möjligt att godtyckligt bortse från vissa delar av dem bara för att de verkar otidsenliga, eller inte passar ens eget tyckande - inte ens om man råkar vara kunglig  Om lagarna är ur fas med tidens värderingar behöver de ses över och ändras i vederbörlig ordning. När det gäller successionsordningen vilar den i dagsläget tryggt på den augsburgska bekännelsen som antogs i Sverige 1593 och någon översyn tycks inte vara i sikte. Var det någon som sa något om att den svenska monarkin är modern?

Republik nu, tack!