måndag 6 februari 2012

Hos farfar - som jag tror var republikan innerst inne


Jag rotade lite i mammas lådor igen och hittade bland annat den här bilden. Den är naturligtvis inte så märkvärdig för andra, men på något sätt är det fantastiskt hur en bild kan frammana ljud-, doft- och bildminnen som man hade glömt att man hade.

Bilden föreställer min farfar Sanfrid, skurandes trappan utanför ytterdörren. Man kan ana farmor Signe stående innanför dörren som en övervakande skugga. Jag tycker att bilden är fin och farfar ser så stark och kraftfull ut.

När jag tittar på bilden kan jag precis höra hur gruset på gården lät när man gick över det och känna hur fötterna liksom gled undan i det. Jag kan också höra hur den där dörren skrällde när man stängde den och jag kan känna doften som fanns i trapphuset. Bakom dörren börjar en spiraltrappa i sten som har 30 trappsteg, nogsamt räknade, och som är full av fossil. Ett av dem, ett jättelångt förstenat urtida havsdjur finns utanför dörren till farmors och farfars lägenhet på andra våningen. Den där dörren stod alltid öppen på vid gavel. Från farfars och farmors vaktmästarbostad gick en trappa direkt ner i banklokalen på bottenvåningen. Spännande för ett litet barn.

Det fanns bara en lägenhet till i huset, som alltså var ett bankhus med banklokalen på bottenvåningen, och det var bankdirektörens sexrumsvåning högst upp. När bilden togs var dock direktören själv död sedan många år och änkan, som var både gammal, skröplig och tämligen elak residerade ensam i våningen som var så stor, med serveringsgångar och vindlingar, att jag aldrig lärde mig hitta i den utan gick vilse hela tiden. När änkan hade dött flyttade en klasskamrat till mig in där tillsammans med sina föräldrar och syskon. Jag var där ett antal gånger, men lyckades aldrig lära mig hitta i alla fall.

Kungen lämnar jag mer eller mindre därhän i detta inlägg. Jag är så trött på monarkin att jag knappt orkar bry mig om att skriva om den längre. Jag är dock ganska säker på att farfar skulle ha hållit med mig om att detta absurda statsskick borde avskaffas å det snaraste.

4 kommentarer:

  1. Mysig text, uppskattar att du delade den med mig! =)

    SvaraRadera
  2. Se där! Du har ju också gamla foton, som väcker minnen! Visst är det nöjsamt att tänka på de som gått före oss och påverkat oss att bli till de vi är. Din farfar har nog satt sina spår hos sin frimodiga sondotter! Och tack för din kommentar till mitt senaste inlägg! Vi skiter i kungen för ett tag!

    SvaraRadera
  3. Jodå, jag har massor av gamla och ännu äldre foton. Så länge jag minns har jag fascinerats av vad en bild kan berätta och vilka tankar den väcker. Jag kanske lägger upp en bild på kungen en dag, förutsatt att jag hittar just den bild jag söker i mors gömmor.

    SvaraRadera