Det finns många fördelar med att vara bortrest på semestern. Jag ska inte räkna upp alla, men den där fullständigt totala avkopplingen som innebär att det största bekymmer man har är var i Prag man ska ta dagens första öl är svår att slå.
Igår fattade vi ett stort beslut i familjen. Vi bestämde oss för att gå och fika på Hotel Evropa (sic! tjeckisk stavning). Min mamma har tjatat i åratal om att vi måste göra detta, och igår blev det av. Jag valde att ta en apfelstrudel till mitt kaffe och det visade sig vara ett mycket bra val. Om ni går dit, ta det och inte den till synes maffiga chokladkakan. Den tog resten av familjen och det var en klar miss.
Kanske har man tid att iaktta för mycket när man inte har så mycket att tänka på. Som exempelvis urringningar. Det finns damer vars mod jag beundrar även om jag kanske tycker att det är aningen felriktat. Jag har inget emot djupa urringningar, jag bär det tvärtom gärna själv, men... bysten ska befinna sig innanför urringningen, inte utanför. Det hela förlorar all sin spänning om man visar för mycket. Har man en top där i princip bara bröstvårtorna är osynliga visar man definitivt för mycket. Det finns givetvis sammanhang där det är OK, men under söndagspromenaden i storstaden blir det väl bra. Dessutom tror jag att damerna som bär dessa decoltage skulle bli ganska besvikna om de visste att det bara är jag som noterar dem. Mitt manliga ressällskap har hittills inte ens sett dem. Säger han i alla fall.
Så var det då mannen i tunnelbanan. En man i 70-årsåldern som uppenbarligen själv var ganska nöjd med sitt yttre. Han var mycket brunbränd och med helt blanka välrakade ben som inte doldes alltför mycket av de tajta minishortsen. Och det här med hårväxt var tydligen ett problem för honom. När han väl satt sig i tåget började han rota och gräva in under byxbenen och rycka bort hårstrån. Eftersom shortsen var så korta kan det knappast ha varit hår på benen som drogs loss. I så fall hade han inte behövt gräva under byxbenen. De flesta brukar läsa något och eventuellt lämna kvar en tidning på sätet där de suttit. När den här mannen gick eftyerlämnade han en liten hög med runda och krulliga hårstrån.
Avslutningsvis kan jag meddela att jag vann en stor seger över mig själv igår kväll. Vi besökte en mycket bra italiensk restaurang och fram till igår hade jag aldrig lyckats förstå ett ord av vad hovmästaren frågar på tjeckiska när man kliver innanför dörren. På de flesta andra krogar går det bra, men just den här har nästan blivit ett språkligt trauma. Vi har varit där många gånger under de senaste fem åren. Men igår vände det och jag förstod honom. Det medförde visserligen andra problem, men det är en annan historia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar